Lif – de forskande läkemedelsföretagen

Läkemedelsindustrin i Europa befinner sig i en av de mest utmanande perioderna på mycket länge. Geopolitisk instabilitet, ekonomisk press och en våg av regulatoriska reformer sammanfaller med växande förväntningar från patienter och samhälle. Samtidigt genomgår EU:s läkemedels- och industripolitik ett paradigmskifte. Läkemedel betraktas inte längre enbart som en hälso- och sjukvårdsfråga, utan alltmer som en strategisk tillgång för Europas ekonomi, säkerhet och resiliens. Men i mitt arbete med att bevaka EU-initiativ och driva på för läkemedelsbranschens positioner ser jag ändå ett glapp mellan ambitionen från politiker och tjänstemän och den verklighet företagen verkar i. Europa talar om konkurrenskraft och strategisk autonomi, men bolagens beslut att finnas kvar här påverkas av de konkreta villkoren för att bedriva forskning, genomföra kliniska prövningar och nå patienter. Den avgörande frågan är om den samlade effekten av dessa reformer kommer att stärka Europas attraktionskraft. Flera av de initiativ som nu presenteras är överlappande vilket leder till en osäkerhet över vad som gäller. När olika initiativ utformas var för sig – exempelvis inom läkemedel, kliniska prövningar och data – blir det särskilt viktigt att de fungerar tillsammans. Den globala spelplanen har också förändrats i grunden. Läkemedelsföretag väljer att pausa eller helt dra tillbaka lanseringar av nya läkemedel i Europa. I värsta fall flyttar de hela sin verksamhet utanför Europa. Frågan är därför vad som krävs för att Europa ska behålla, och helst stärka, sin position inom life science. Det som saknas är en gemensam känsla av hur bråttom det är. Vad är det då från mitt perspektiv som krävs? För det första behöver vi förenkla och samordna regelverken. Olika lagstiftningsinitiativ måste också fungera tillsammans. Annars riskerar överlappande krav och regulatorisk osäkerhet att skapa nya hinder för innovation och investeringar. För det andra måste vi värna incitamenten för forskning och innovation. Ska Europa konkurrera om framtidens forskning krävs attraktiva och förutsägbara villkor för FoU-investeringar och immateriella rättigheter. För det tredje måste vi få tillbaka kliniska prövningar och investeringar till Europa. Vi måste bli en mer attraktiv plats för att utveckla och pröva nya behandlingar. Slutligen måste vi skapa bättre förutsättningar för företag att växa och skala upp i Europa. Kapital är en central flaskhals. Om innovationerna utvecklas här men företagen sedan behöver söka sig utanför Europa för kapital och tillväxt har vi bara gjort halva jobbet. Vi behöver se innovation, patienttillgång och konkurrenskraft som delar av samma politik. Det räcker inte att forskning bedrivs i Europa. Innovationer måste också kunna utvecklas, kommersialiseras och nå patienter här. Sverige är inte en isolerad ö. De europeiska ramarna är avgörande även för vår svenska konkurrenskraft. Det är dags att gå från ambition till handling.

Sveriges läkemedelsberedskap kräver mer än välfyllda lager. Hur många förpackningar finns, och hur länge räcker de? Det är viktiga frågor. Men ett välfyllt lager hjälper inte patienten om läkemedlen inte går att få fram. Läkemedelsföretagen måste ha rätt förutsättningar för att kunna leverera när krisen kommer. Även företagen drabbas när elförsörjning eller transporter slås ut. Sveriges läkemedelsberedskap måste därför ta hänsyn till hur företagen kan hålla verksamheten igång när infrastrukturen hotas samtidigt som trycket på vården ökar. Om transporter inte når fram, personal inte kan komma till arbetet eller IT-system slås ut blir det inga leveranser trots att läkemedlen finns. Företagen har reservlösningar, men behöver också veta hur verksamheten påverkas av störningar i samhället. Vid en långvarig kris måste lagren kunna fyllas på. Försörjningen är beroende av globala värdekedjor som kan störas av produktionsproblem, handelshinder och råvarubrist. Fortsatt produktion och internationell handel är därför också en del av beredskapen. Vårdens behov kan också förändras. De flesta läkemedel behövs även i krig, men efterfrågan kan snabbt förskjutas. Företagen måste kunna ställa om och prioritera där behoven är störst. Det offentliga behöver ge tydliga prioriteringar så att företagen vet vad de ska planera och förbereda sig för. Allt detta går att beskriva i planer. Men hur vet vi att det fungerar när flera delar av försörjningen störs samtidigt? Företagen behöver öva regelbundet, både internt och tillsammans med vården och berörda myndigheter. Planerna måste fungera tillsammans. Det går inte att bedöma genom att varje organisation bara prövar sin egen del. Ett företag kan ha förberett sig för att fortsätta leverera, men ändå vara beroende av transporter som inte fungerar. Övningarna måste därför omfatta hela vägen fram till vården. Planer som aldrig har prövats riskerar att ge en falsk trygghet. Genom att öva tillsammans kan vi upptäcka brister medan det fortfarande finns tid att åtgärda dem. Läkemedelsbranschen är en säkerhetsresurs för Sverige. Den dag krisen kommer avgörs vår motståndskraft inte av vad vi hoppas ska fungera utan av vad vi faktiskt har förberett. https://lnkd.in/gnpAkuP9

I en osäker omvärld måste Sverige stå tryggt. Ett motståndskraftigt samhälle bygger på en frisk befolkning och en stark ekonomi, men det är omöjligt utan en livskraftig läkemedelsbransch. Frågan är: Vill Sverige satsa på läkemedel?

Sverige har inget nationellt vaccinationsprogram för personer över 65 år. Sämre hälsa och ojämlik tillgång till vård blir resultatet. Men ett vaccinationsprogram kan stärka folkhälsan och minska belastningen på sjukvården. I Almedalen 24 juni kl. 15.00–15.55

Most Favored Nation, USA:s nya modell för prissättning av läkemedel kan få konsekvenser för Sverige och Europa. När amerikanska läkemedelspriser ska sättas utifrån de lägsta nivåerna i jämförbara länder påverkar det var läkemedelsföretag väljer att lansera nya behandlingar. Här förklarar vi hur Most Favored Nation fungerar och hur det drabbar Sverige.

Vad vill Sverige? Väljarnas hetaste frågor är sjukvård och ekonomi. Lif livesänder sin podd direkt från Almedalen med opinions- och kommunikationsexperterna Per Rosencrantz (Bellbird) och Cecilia Eklund (New Republic) som gäster. Poddvärdar: Anna Charlotta Johansson (Lif) och Jenni Nordborg (Lif). I Almedalen 25 juni kl. 11.00–11.45